I stället för väggen

Många pratar om den berömda väggen som man tydligen kan råka döna in i när man springer riktigt långt. Jag har inte kommit dit ännu med min löpning men min kropp har så finurligt hittat på ett sätt att kompensera mig för detta.
Snällt va?

Tisdagsrundan igår var meningen att vara en revansch för både den misslyckade rundan i söndags OCH att jag, eftersom jag inte mådde så bra i måndags kväll, stannade hemma och vilade. Jag började springa som vanligt men bara efter en halv kilometer - tadaa!- I give you: tegelstensfötter!

Det blev till att kämpa sig runt 4 km. Det var inte vackert, but I did it.
Ganska nöjd så faktiskt. Det kan ju bara bli bättre.

Gårdagens skodon.

Gårdagens runda.