Flashbacks

Under min vanliga runda igår stötte jag på en kär gammal fiende från högstadiet. Han brukade dyka upp när vi hade idrottslektioner direkt efter lunch. I går var det antagligen för att jag åt mellanmål precis innan jag sprang.

Jag pratar om the good old håll.

Hade gömt bort hur ont det kan göra. Rundan kändes i övrigt riktigt bra men efter 3,5 km var det som att någon stack en kniv i sidan på mig.
Jag skojar inte. Fick stanna och vika mig dubbel i en minut vilket var lite pinsamt eftersom jag precis flåsat förbi ett par kedjerökande, smala fjortisar vars dömande ögon jag kunde känna i ryggen. Min ända önskan var att de inte skulle komma fram och undra “om tant behöver hjälp”.

Gårdagens lärdom blev således att ingen mat precis innan löpning. Jag lägger till den i minnet bredvid att inte simma precis efter maten.

Ytterst vetenskaplig illustration för att beskriva smärtan.

Så här sprang jag. Fjortisarna satt ungefär vid de grå plupparna. 

I stället för väggen

Många pratar om den berömda väggen som man tydligen kan råka döna in i när man springer riktigt långt. Jag har inte kommit dit ännu med min löpning men min kropp har så finurligt hittat på ett sätt att kompensera mig för detta.
Snällt va?

Tisdagsrundan igår var meningen att vara en revansch för både den misslyckade rundan i söndags OCH att jag, eftersom jag inte mådde så bra i måndags kväll, stannade hemma och vilade. Jag började springa som vanligt men bara efter en halv kilometer - tadaa!- I give you: tegelstensfötter!

Det blev till att kämpa sig runt 4 km. Det var inte vackert, but I did it.
Ganska nöjd så faktiskt. Det kan ju bara bli bättre.

Gårdagens skodon.

Gårdagens runda.

Detta har hänt...

Förra veckan, får jag väl ändå säga, blev ungefär som jag tänkt ur träningssynpunkt. Ingen styrketräning tyvärr men jag drog på mig mina fina joggingskor hela tre gånger. Och kom ut genom dörren och ner för trappan tre gånger. Och kom runt ungefär fyra kilometer...två gånger.

I går var jag så laddad och tänkte. Vem vet, jag klarar nog att lägga på en kilometer till i dag. Glömde bort små detaljer som: Det är 25 grader varmt och stekande sol och du har inte ätit eller druckit något sedan frukosten för fem timmar sedan. Så efter 2,5 km slutade mina ben att springa. Jag tvingade dem dock att gå ett par extra kilometer som straff. I kväll blir det revansch!

  Lyckad runda runt grustagen i Furulund.

Mindre lyckad runda i stekhett Kävlinge.

The things I do.....

Här kommer kvällens runda. Börjar kännas lite tungt i mina knän. Ser fram emot att om ett tag inte längre ha lika mycket att släpa på. Men det är ju en ond cirkel det där. Springer man inte så bränner man inga kalorier osv. Ska börja komplettera löpningen med simning en gång i veckan men Vikenbadet har freakin SOMMARSTÄNGT fram tills första september. Semestern var slut för flera veckor sedan och jag har till och med köpt en baddräkt. Sist jag gjorde det gick jag i trean. I lågstadiet alltså. Och så har de stängt. Skärpning!

Och så en liten detalj...

Kräftor, kantareller och nästan 5km.

Förra veckan var ur tränings-synpunkt sjukt dålig. En kombination av dåligt väder, en lägenhetsvisning och att jag tyckte att det var mysigare att gå på bio med lillasyster gjorde att kvällarna efter jobbet gick åt till annat. Typiskt mig. 

Men när jag i fredags packade väskan för en helg hos "svärföräldrarna" i Blekinge, åkte träningskläderna med trots allt. Så jag kom i alla fall i väg en runda i lördags och med tanke på att jag precis innan promenerat runt i skogen i tre timmar och plockat kantareller är jag ändå ganska nöjd med resultatet. Både joggingrundan och mängden svamp vi hittade!

Den här veckan har jag tänkt mig att komma ut och springa 3 gånger och förhoppningsvis också hinna med att styrketräna en dag. Håll tummarna!

Utsikt i från Lottas och Pelles hus i Grönadal. 

Ungefär en femtedel av kantarellerna vi hittade.

Lördagens runda. Nästan 5 km!

Gårdagens.

Sakta men säkert :)

Grå himmel men gyllene skor!

Jag har köpt nya skor i helgen. De heter NIKE Pegasus och är tydligen de löparskor som sålts mest i hela världen. Så om det är några skor jag ska lyckas i så är det väl de här.
Jag hade inte tid att ta med dem ut på en testrunda i söndags....det kan också vara så att jag var väldigt bakis efter lördagens festligheter. Men i kväll fick de följa med ut trots regn och rusk.
Skorna var riktigt sköna och det var härligt (läs: skitjobbigt men rätt ok) att springa. Axelklapp och ryggdunk till mig för att jag tog mig ut trots vädret!

Klara, färdiga, gå!

Jag är ingen träningsmänniska. I nästan hela mitt liv har jag intalat mig själv och andra att "Jag kan inte springa". I högstadiet var jag en av dem som gick större delarna av den obligatoriska tvåkilometersrundan  på idrottslektionen. Jag hade säkert orkat att ta mig runt men det har liksom suttit i huvudet på mig att det inte ens är lönt att försöka. Jättedumt när man tänker efter.
Den här utmaningen är till för att bevisa för mig själv att jag visst kan. I dagsläget kan jag springa fyra kilometer. Om ungefär nio månader ska jag ta mig runt ett halvt marathon. Och jag ska gilla det!